Har du någon bra snickare i Malmö att rekommendera?

Nej, det hör inte till vanligheterna direkt. Faktum är att så länge jag bloggat här så har jag hittills bara fått ett enda meddelande – eller, som i det här fallet, ”fråga” från en läsare (eller någon stackare som bara råkat surfa in här).

Anyway, frågan löd ungefär…. ”….hej där snickarexperten, finns den någon duktiga hantverkare i Malmö eller något bra byggföretag du kan rekommendera?. Det får gärna vara billigt.”

Ehh, låt mig gissa. Du vill ha en snickare i Malmö vars kunskaper får snubben som spikade upp Taj Mahal att blekna MEN det ska kosta mindre än vad textilarbetare från Bangladesh har i timlön?

Skämtåsido.

Nu råkar det faktiskt vara såhär att jag har ett hyggligt kontaktnät med snickarkollegor över hela Sverige, men i Malmö är det väl lite sisådär. Jag googlade emellertid runt och upptäckte att en hel del av de företaget som jag har erfarenhet av här, på min kära hemort, även finns representerade i Malmö. Ett av dem är ett bemanningsföretag som kopplar ihop företag och privatpersoner med 65 +are (pensionärer alltså) som vill jobba. (Om cirka 30 år, när jag själv är där, så hoppas jag innerligt att jag kan fortsätta jobba MÅNGA år till.) Saken är hursomhelst den är detta är ett utmärkt sätt att anlita en snickare i Malmö med god yrkesvana (läs: ett helt arbetsliv), utan att behöva betala överpris. Här betalar man istället ett par hundralappar i timmen för kvalificerade hantverkstjänster. Du kan läsa mer om detta på företagets sida för snickare i Malmö.

Min erfarenhet är annars att ”billigt” lätt kan leda till ”sömnlöshet” i branschen för hantverkare, eftersom det finns så många tummen-mitt-i-handen-klåpare därute som inte drar sig för att ta sig an projekt som de inte har en aning om hur de ska lösa. Då blir billigt snabbt till inte bara dyrt, utan även till katastrof. Men det finns förstås undantag, och att man tar en låg timmpenning behöver inte per automatik innebära att man inte har hög kompetens. Däremot bör man som kund vara lite extra noga med att kolla upp företaget ifråga om priset är lågt. Det är en bra tumregel – ju lägre pris, desto mer koll! Å andra sidan behöver ett högt pris inte heller innebära att företaget eller hantverkaren är speciellt duktigt. Det har jag också sett exempel på.

Så för säkerhets skull. Var alltid noga med att kartlägga referenser och tidigare jobb när du anlitar en snickare. Det kan bespara dig mycket huvudvärk.

Ett annat snickeri i Malmö som verkligen är ett snickeri i traditionell mening på så vis att man sysslar med specialsnickrade fönster, lister, trösklar och massa annat mått-och specialbeställt är Kulladals Snickare. Jag har en kompis kompis som jobbar här, och jag har hört mycket gott om den samlade hantverksskickligheten på det här företag. (Det enda som inte är så snyggt i sammanhanget är själva hemsidan…som är i behov av en viss renovering). Du kan själv läsa mer om detta snickeri här på företagets hemsida.

Ett annat förfarande som jag alltid rekommenderar om man vill ta in många förfrågningar och offerter på en gång är att använda nätet. Det har aldrig varit enklare att få in prisförlag från massvis att snickare och byggföretag samtidigt som det är idag. Sidor som offerta.se och snickarepris.se är utmärkta exempel på sådana tjänster.

Se bara till att använda dem på rätt sätt. För även om du får in massor av förslag, så är det viktigt att du vet hur du ska jämföra. Ett sätt att få in korrekta offerter är att lägga ner mycket krut på att göra en korrekta projektbeskrivning. Är du slarvig med att konkretisera ditt uppdrag, så kommer du också att få ”slarviga” och oprecisa prisförslag i retur. Var noggrann – och kräv detsamma av dina hantverkare tillbaka.

Det här med att bygga och snickare är inte alltid så lätt

Min personliga favorit är nog killen med ”brädan”, 0:49. Det går liksom att se på hela hans hållning och kroppsspråk hur fel ute han är – och att han gjorde bäst i att rusa in och ringa en hantverkare istället.

Snubben som ska slipa golv, 1:26, är inte heller helt rätt på det. Vet inte riktigt hur han tänkte att det där skulle funka, med tanke på att hela golvet är fullt av skit. En snille.

Enjoy!

Ibland skäms jag över att betala skatt till Skatteverket

Om du någon gång funderat på att starta eget så ska du vara medveten om en sak – oavsett om du nu som jag tänker snickra som leverbröd, sälja korv eller laga datorer. Du ska vara medveten om att du kommer lägga MASSOR av tid på pappersarbete.

Och hur mycket tid du än lägger, så är det ändå inte säkert att det kommer räcka.

Att hålla svenska Skatteverket nöjda är nämligen lite som att skyffla mat i gapet på en blåval.

Det skulle vara intressant att få reda på den verkliga siffran över hur många företag som går omkull för att de inte har tid att ägna sig åt sin kärnverksamhet, pga att de liksom fullkomligt drunknar i all d-vla formalia som ska skickas titt som tätt. Skatteverket utgår också från att alla är bovar, fuskare och bedragare, och som företagare måste du ständigt kämpa med näbbar och klor för att bevisa motsatsen.

Okej, det låter kanske bittert. Och jag har aldrig personligen haft några problem med masen. (Kanske just för att jag lägger så många timmar varje månad på att hålla en absolut, perfekt och fläckfri bokföring). Men faktum är att jag känner många egna företagare som lagt ner sina drömmar eftersom det är så mycket pappersarbete hela tiden.

Sen spelar det ingen roll om vi har en vänster eller högerregering. Allt fint prat om att ”främja” entreprenörskap och företagande, allt snack om att nystartade företag är den svenska ”jordmånen” och språngbrädan för ekonomisk utveckling – det blir bara patetiskt när man aldrig gör något för att underlätta.

Ett exempel. Ja, du kan läsa den här artikeln på Aftonbladet om en stackars byggföretagare som missade att skicka in lite papper till Skatteverket på grund av att han låg i koma. Läkarintyg och vittnesmål till trots var så missade han därmed hela möjligheten att göra sitt ROT-avdrag.

I desperation vädjar han till Skatteverkets ”medmänsklighet” – och jag undrar samtidigt vad som hände karl när han låg i koma. Uppenberligen glömde han i alla fall bort att skatteverket och medmänsklighet är två parallella linjer och, som Strindberg uttryckte saken: det ligger i två parallella linjers natur att de aldrig möts.

Renovering och arbete under sommaren – eller?

Ja, har inte bloggat så mycket här på sistone. Mest lagt upp ett par sidor som jag faktiskt haft praktiskt nytta av själv – såsom sidan om att lägga golv. Jag missade dock en del på punkt 8 när jag la golvet i vardagsrummet, la brädorna för tajta, vilket resulterade i att delar av golvet sprack efter ett par dagar när det behövde röra på sig. En nybörjarmisstag som jag inte väntade mig…av mig själv. Men det är väl bara att konstatera att även proffsen kan göra bort sig när koncentrationen tryter.

Men det var inte det jag skulle skriva om. Istället var det nog bristen på arbetsmoral under sommaren som jag ville ägna en reflektion. Jag menar, jag hade planerat att renovera både uterummet, lillans sovrum och hallen under sommaren. Men de första veckorna var jag så trött på allt vad verktyg och snickarebälte vill säga så jag bara…typ låg i dvala på soffan. Och när jag väl samlat energi att starta, så var det för sent.

Det stämmer nog det där med att det bästa är att separera arbetet och hemmet. Har nu tänkt om och tänker därför anställa en hantverkare att fixa resten av det som är kvar att göra i mitt hus.

Givetvis kommer jag att bevaka och styra upp arbetet. Men semester kommer hädanefter alltid att vara just semester!

Att vara snickare är att ibland bli frustrerad

Att snickra, bygga, skapa, hantverka, fixa, skruva, såga, kapa, måla och allt annat som kommer i beaktande när det är dax att sätta igång det obligatoriska hemmaprojektet till våren kan vara…a pain in the ass, på ren engelska. Och även om man som jag är ganska van vid att hantera verktygen så stöter man då och då på patrull. Vanligtvis handlar det om dålig planering eller om att man inte har rätt verktyg för ändamålet. Det sistnämnda är något som vi alla har erfarit. Hur man står där inför en uppgift och överväger om man ska ta bilen till bygghandeln och investera i rätt verktyg eller om man ska skita i det och köra en MacGyverlösning med den kalkylerade risken att misslyckas eller i bästa fall förlänga projektets tidsspektrum med avsevärd rymd.

Bygghandeln, slippappret och en sur snickare

Ibland kan dock händelseförloppet vara det omvända. Jag minns speciellt en gång. Det var många år sen.  Jag skulle slipa golvet i vardagsrummet. Trägolv förstås. Hyrde en golvslip av modell jättemonster på närmsta bygghandel och körde igång. Första gången tuggade maskinen upp slippappret i ett nafs. Andra gången var precis samma visa. Inför tredje gången så tittade jag till och med på instruktionsfilmen innan jag körde igång. Med det blev samma sak. Slippappret försvann på tre röda sekunder och jag vart en femtiolapp fattigare. Därtill kände jag mig som en idiot eftersom jag trodde att jag gjort fel tre gånger i rad och inte hade hjärnkapacitet nog att få ett helt vanligt slippapper på plats. Skamsen tog jag bilen tillbaks till bygghandeln. När jag förklarat vad som hänt harklade sig ”maskinexperten” på bygghandeln besvärat och sa ”ja, vi har haft en hel del problem med den där apparaten. Det är nog dax att slänga den”.

Erbjudandet att hyra en annan maskin tackade jag nej till – jag blev så förbannad att jag inte tänkte lägga ett enda ruttet öre mer i bygghandelns kassa. Sen åkte jag hem och slipade hela golvet för hand. Det tog mig en vecka. Och jag gjorde det i rena testosteronruset. Vilket lärde mig två saker: att kunna svälja min stolthet och värdet av riktigt bra verktyg.