Att vara snickare är att ibland bli frustrerad

Att snickra, bygga, skapa, hantverka, fixa, skruva, såga, kapa, måla och allt annat som kommer i beaktande när det är dax att sätta igång det obligatoriska hemmaprojektet till våren kan vara…a pain in the ass, på ren engelska. Och även om man som jag är ganska van vid att hantera verktygen så stöter man då och då på patrull. Vanligtvis handlar det om dålig planering eller om att man inte har rätt verktyg för ändamålet. Det sistnämnda är något som vi alla har erfarit. Hur man står där inför en uppgift och överväger om man ska ta bilen till bygghandeln och investera i rätt verktyg eller om man ska skita i det och köra en MacGyverlösning med den kalkylerade risken att misslyckas eller i bästa fall förlänga projektets tidsspektrum med avsevärd rymd.

Bygghandeln, slippappret och en sur snickare

Ibland kan dock händelseförloppet vara det omvända. Jag minns speciellt en gång. Det var många år sen.  Jag skulle slipa golvet i vardagsrummet. Trägolv förstås. Hyrde en golvslip av modell jättemonster på närmsta bygghandel och körde igång. Första gången tuggade maskinen upp slippappret i ett nafs. Andra gången var precis samma visa. Inför tredje gången så tittade jag till och med på instruktionsfilmen innan jag körde igång. Med det blev samma sak. Slippappret försvann på tre röda sekunder och jag vart en femtiolapp fattigare. Därtill kände jag mig som en idiot eftersom jag trodde att jag gjort fel tre gånger i rad och inte hade hjärnkapacitet nog att få ett helt vanligt slippapper på plats. Skamsen tog jag bilen tillbaks till bygghandeln. När jag förklarat vad som hänt harklade sig ”maskinexperten” på bygghandeln besvärat och sa ”ja, vi har haft en hel del problem med den där apparaten. Det är nog dax att slänga den”.

Erbjudandet att hyra en annan maskin tackade jag nej till – jag blev så förbannad att jag inte tänkte lägga ett enda ruttet öre mer i bygghandelns kassa. Sen åkte jag hem och slipade hela golvet för hand. Det tog mig en vecka. Och jag gjorde det i rena testosteronruset. Vilket lärde mig två saker: att kunna svälja min stolthet och värdet av riktigt bra verktyg.